Välkommen till språkbloggen!
Under ht 14 kommer ni som läser svenska 3 att arbeta med det svenska språkets ursprung, historiska utveckling, släktskapsförhållanden och språkförändring samt språksociologi.
Via de här länkarna kan ni se kursplaner och kunskapskrav för kursen.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sve?tos=gy&subjectCode=sve
Vi hoppas att terminen kommer bli givande och rolig!
/Sandra, Stéphanie, Judy och Maria.
söndag 8 juni 2014
måndag 2 juni 2014
Svensk språkhistoria
Som Sandra har diskuterat, är urnordiskan det språk som talades över hela Skandinavien fram till omkring år 800. Under vikingatiden som kom därefter började språket att splittras till olika dialekter. Och det är här som vi kan börja prata om det svenska språket. Den svenska språkutvecklingen kan delas in i olika perioder:
Runsvenska (800-1225)
Vikingatiden och perioden fram tills dess vi fick den latinska bokstavsskriften kallas för den runsvenska tiden. Runskrifter med runraden med 16 tecken är våra främsta källor som vi har ifrån denna period. Under denna tid hade vi få lånord från främmande språk. Med hjälp av namn på personer och orter har vi lyckats få kunskap om vårt lands historia.
Namn som Björn, Sven, Inga och Helga finns på runstenar, även så ortnamn som Odensjö (guden Oden).
Rökstenen som är en runsten från 800-talet har världens längsta runskrift. Stenen står i Röks socken i Östergötland.
Uppgift: Leta upp hur runraden med 16 tecken ser ut. Vad står på Rökstenen?
Klassisk fornsvenska (1225-1375)
När kristendomen kom till Norden kom även det latinska alfabetet. Från denna period har många skrifter bevarats och vi kan därför veta mer om språket från denna tid. De äldsta bevarade skrifterna är lagar. Sveriges äldsta lagbok och även vår första bok på svenska är Västgötalagen från 1280-talet.
Under den här perioden var vårat språk berikat på böjningsformer och vi började få in lånord. Många av lånorden kom med den kristna kyrkan och var ord från grekiskan och latinet. Men även lånord från lågtyskan fick stor betydelse.
Uppgift: Studera utdraget ur äldre Västgötalagen som ni har fått under lektionen. Läs och notera de ord som du förstår. Jämför sedan med lagtexten med den moderna översättningen.
Yngre fornsvenska (1375-1526)
Under denna period inträffade stora förändringar i vårat språk. Vårt ordförråd fick ett mycket stort tillskott av tyska lånord, vilket omskapade språkets karaktär nästan helt. Även skriftspråket ändrades och ordböjningen förenklades. Antal kasus reducerades till två; grundform och genitiv.
Vi hade även under denna period mycket invandring till Sverige. Tusentals tyska hantverkare, köpmän etc. flyttade hit och med dem kom även förstavelser och avledningsändelser.
Uppgift: Ni har fått ett utdrag av lovsången till friheten ur Engelbrektsvisan från mitten av 1400-talet. Översätt denna till modern svenska.
Äldre nysvenska (1526-1732)
I samband med reformationen utkom år 1526 Nya Testamentet på svenska. År 1541 var hela Bibeln översatt till svenska. Denna bibelöversättningen kallas för Gustav Vasas Bibel. Bibeln fick en stor betydelse, eftersom den blev ett rättssnöre och en norm för språket.
Vi får nu ett nytt svenskt riksskrivspråk och vi möter för första gången bokstavstyperna å, ä, ö och infinitivformerna som slutar på -a. Vi får även tj-ljud och sje-ljud.
Tyskan har fortfarande en stor inverkan på det svenska språket, men även ord från holländska och franska börjar komma in.
Uppgift: Studera inledningen till julevangeliet ur Lukas evangelium, 13 kap. i Gustav Vasas Bibel. Jämför med våran senaste bibelöversättning. Vilka ord har bevarats i närmast ursprunglig form?
Yngre nysvenska (1732-1900)
Under 1730-talet kom två verk ut som blev väldigt betydelsefulla för vårat språk, vilket gör att man kan räkna med att dessa var en inledning av en ny språkperiod. Dessa verk är Olof von Dalins veckotidskrift Then Swänska Argus och Sveriges Rikes Lag.
Nu börjar stavningen moderniseras och äldre böjningsformer rensas bort. Även satsbyggnaden förenklas.
Under Gustav III:s tid präglas vårat språk av utländska lånord från främst franskan.
Uppgift: Följande ord har lånats in i svenskan under 1800-talet. Tag reda på varifrån de kommer med hjälp av lämplig ordbok.
Snälltåg, brosch, persienn, pläd, baptist, galghumor, geschäft, byråkrati, manager, skabrös, sufflett.
Nusvenska (1900-talet och 2000-talet)
Något som är utmärkande för språkutvecklingen under 1900-talet är att vi har en mängd nya lånord, speciellt ifrån engelskan och amerikanskan. Dialekter är inte längre lika särskiljande utan talspråket har blivit mer enhetligt. Skriftspråket har förenklats och meningarna har blivit enklare och kortare.
Uppgift: År 1990 hade man ej hört talas om hur man facebookar eller twittrar. Vad finns det för ord idag som inte fanns för 20 år sedan?
Betygsmatris
Redogörelsen om svenska språkets historiska utveckling är:
E: översiktlig
C: utförlig
A: utförlig och nyanserad med relevanta slutsatser om språkförändring
Här nedan har ni en länk till olika filmklipp där en man vid namn Arne försöker sig på att prata på det sätt de gjorde under olika perioder i vår språkhistoria.
www.folk.uio.no/arnet/
- runsvenska
- klassisk fornsvenska
- yngre fornsvenska
- äldre nysvenska
- yngre nysvenska
- nusvenska
Runsvenska (800-1225)
Vikingatiden och perioden fram tills dess vi fick den latinska bokstavsskriften kallas för den runsvenska tiden. Runskrifter med runraden med 16 tecken är våra främsta källor som vi har ifrån denna period. Under denna tid hade vi få lånord från främmande språk. Med hjälp av namn på personer och orter har vi lyckats få kunskap om vårt lands historia.
Namn som Björn, Sven, Inga och Helga finns på runstenar, även så ortnamn som Odensjö (guden Oden).
Rökstenen som är en runsten från 800-talet har världens längsta runskrift. Stenen står i Röks socken i Östergötland.
Uppgift: Leta upp hur runraden med 16 tecken ser ut. Vad står på Rökstenen?
Klassisk fornsvenska (1225-1375)
När kristendomen kom till Norden kom även det latinska alfabetet. Från denna period har många skrifter bevarats och vi kan därför veta mer om språket från denna tid. De äldsta bevarade skrifterna är lagar. Sveriges äldsta lagbok och även vår första bok på svenska är Västgötalagen från 1280-talet.
Under den här perioden var vårat språk berikat på böjningsformer och vi började få in lånord. Många av lånorden kom med den kristna kyrkan och var ord från grekiskan och latinet. Men även lånord från lågtyskan fick stor betydelse.
Uppgift: Studera utdraget ur äldre Västgötalagen som ni har fått under lektionen. Läs och notera de ord som du förstår. Jämför sedan med lagtexten med den moderna översättningen.
Yngre fornsvenska (1375-1526)
Under denna period inträffade stora förändringar i vårat språk. Vårt ordförråd fick ett mycket stort tillskott av tyska lånord, vilket omskapade språkets karaktär nästan helt. Även skriftspråket ändrades och ordböjningen förenklades. Antal kasus reducerades till två; grundform och genitiv.
Vi hade även under denna period mycket invandring till Sverige. Tusentals tyska hantverkare, köpmän etc. flyttade hit och med dem kom även förstavelser och avledningsändelser.
Uppgift: Ni har fått ett utdrag av lovsången till friheten ur Engelbrektsvisan från mitten av 1400-talet. Översätt denna till modern svenska.
Äldre nysvenska (1526-1732)
I samband med reformationen utkom år 1526 Nya Testamentet på svenska. År 1541 var hela Bibeln översatt till svenska. Denna bibelöversättningen kallas för Gustav Vasas Bibel. Bibeln fick en stor betydelse, eftersom den blev ett rättssnöre och en norm för språket.
Vi får nu ett nytt svenskt riksskrivspråk och vi möter för första gången bokstavstyperna å, ä, ö och infinitivformerna som slutar på -a. Vi får även tj-ljud och sje-ljud.
Tyskan har fortfarande en stor inverkan på det svenska språket, men även ord från holländska och franska börjar komma in.
Uppgift: Studera inledningen till julevangeliet ur Lukas evangelium, 13 kap. i Gustav Vasas Bibel. Jämför med våran senaste bibelöversättning. Vilka ord har bevarats i närmast ursprunglig form?
Yngre nysvenska (1732-1900)
Under 1730-talet kom två verk ut som blev väldigt betydelsefulla för vårat språk, vilket gör att man kan räkna med att dessa var en inledning av en ny språkperiod. Dessa verk är Olof von Dalins veckotidskrift Then Swänska Argus och Sveriges Rikes Lag.
Nu börjar stavningen moderniseras och äldre böjningsformer rensas bort. Även satsbyggnaden förenklas.
Under Gustav III:s tid präglas vårat språk av utländska lånord från främst franskan.
Uppgift: Följande ord har lånats in i svenskan under 1800-talet. Tag reda på varifrån de kommer med hjälp av lämplig ordbok.
Snälltåg, brosch, persienn, pläd, baptist, galghumor, geschäft, byråkrati, manager, skabrös, sufflett.
Nusvenska (1900-talet och 2000-talet)
Något som är utmärkande för språkutvecklingen under 1900-talet är att vi har en mängd nya lånord, speciellt ifrån engelskan och amerikanskan. Dialekter är inte längre lika särskiljande utan talspråket har blivit mer enhetligt. Skriftspråket har förenklats och meningarna har blivit enklare och kortare.
Uppgift: År 1990 hade man ej hört talas om hur man facebookar eller twittrar. Vad finns det för ord idag som inte fanns för 20 år sedan?
Betygsmatris
Redogörelsen om svenska språkets historiska utveckling är:
E: översiktlig
C: utförlig
A: utförlig och nyanserad med relevanta slutsatser om språkförändring
Här nedan har ni en länk till olika filmklipp där en man vid namn Arne försöker sig på att prata på det sätt de gjorde under olika perioder i vår språkhistoria.
www.folk.uio.no/arnet/
måndag 26 maj 2014
Examinationsuppgift "Dialekter & Sociolekter"
Hej klassen!
Här kommer den examinerande uppgiften som ni ska göra efter att ha läst inläggen om dialekter och språkförändring och tittat på filmen ur "Värsta språket".
Uppgiften
Ni ska göra en jämförelse mellan en sociolekt och en dialekt. Ni ska förklara i vilket sammanhang denna sociolekt uppkommer (det finns ju en hel del olika situationer/sociala sammanhang där olika sociolekter skulle kunna observeras ) När det sedan gäller dialekten ska även denna redogöras kort, ni anger vilken dialekt ni har valt att skriva om och vad som kännetecknar den. Ni ska förklara skillnaderna mellan dessa två olika "lekter" och redogöra med egna ord och utgå ifrån filmen och faktatexterna som finns på denna blogg om dialekter och språkförändring.
Det är viktigt att ni motiverar era tankar och jag vill även att ni ska använda er av era erfarenheter.
Uppgiften ingår i den centrala delen av kursen svenska 3 i Gy11 som behandlar bl.a "Språkförändring". Denna uppgift kan endast bedömas med betygen A eller F enligt kunskapskraven från läroplanen. Alltså kan man antingen bli godkänd eller underkänd.
Här är de kunskapskraven som examineras för ett godkänt betyg:
Eleven kan dra relevanta generella slutsatser om språkförändring. Gy11
Lycka till och ha kul med uppgiften!
/Judy
Här kommer den examinerande uppgiften som ni ska göra efter att ha läst inläggen om dialekter och språkförändring och tittat på filmen ur "Värsta språket".
Uppgiften
Ni ska göra en jämförelse mellan en sociolekt och en dialekt. Ni ska förklara i vilket sammanhang denna sociolekt uppkommer (det finns ju en hel del olika situationer/sociala sammanhang där olika sociolekter skulle kunna observeras ) När det sedan gäller dialekten ska även denna redogöras kort, ni anger vilken dialekt ni har valt att skriva om och vad som kännetecknar den. Ni ska förklara skillnaderna mellan dessa två olika "lekter" och redogöra med egna ord och utgå ifrån filmen och faktatexterna som finns på denna blogg om dialekter och språkförändring.
Det är viktigt att ni motiverar era tankar och jag vill även att ni ska använda er av era erfarenheter.
Uppgiften ingår i den centrala delen av kursen svenska 3 i Gy11 som behandlar bl.a "Språkförändring". Denna uppgift kan endast bedömas med betygen A eller F enligt kunskapskraven från läroplanen. Alltså kan man antingen bli godkänd eller underkänd.
Här är de kunskapskraven som examineras för ett godkänt betyg:
Eleven kan dra relevanta generella slutsatser om språkförändring. Gy11
Lycka till och ha kul med uppgiften!
/Judy
Film
Hej allihopa!
Nedan finner ni en länk till SVT:s öppna arkiv där ni kan hitta ett avsnitt ur "Värsta språket" som jag vill att ni ska titta på efter ni har läst de två inläggen "Dialekter" och "Språkförändring" som finns här i bloggen. När ni är klara med detta kan ni gå vidare till examinationsuppgiften som jag har lagt upp.
http://www.oppetarkiv.se/video/1145978/varsta-spraket-sasong-1-avsnitt-8-av-8?type=embed&position=167
/Judy
Nedan finner ni en länk till SVT:s öppna arkiv där ni kan hitta ett avsnitt ur "Värsta språket" som jag vill att ni ska titta på efter ni har läst de två inläggen "Dialekter" och "Språkförändring" som finns här i bloggen. När ni är klara med detta kan ni gå vidare till examinationsuppgiften som jag har lagt upp.
http://www.oppetarkiv.se/video/1145978/varsta-spraket-sasong-1-avsnitt-8-av-8?type=embed&position=167
/Judy
Språkförändring
Varför förändras språket?
Ett levande språk förändras alltid. Det hänger ihop med en annan grundläggande egenskap hos ett levande språk, nämligen att det alltid uppvisar stor variation. Det svenska språk som vi möter och använder varje dag – exempelvis när vi pratar med familj och kompisar, håller föredrag i skolan, läser en tidning eller en bok, skriver ett protokoll, småpratar med grannen, använder Facebook eller ringer en myndighet, ser ut på många olika sätt. Vårt sätt att använda språket varierar också med var någonstans vi är uppväxta, vilken social tillhörighet vi har, vad vi studerar eller arbetar med, vilken generation vi tillhör, och så vidare. I denna språkliga variation finns grogrunden till språklig förändring.En annan anledning till att språk förändras över tid är att nya ord dyker upp för nya moderna företeelser, som twittra, app, kosläpp, foppatofflor, messa, curlingföräldrar. Gamla ord för saker som inte längre är aktuella faller efterhand i glömska, som ark dvs. kista eller binge för säd, mjöl eller bröd, radiogrammofon dvs. möbel med radio och grammofonspelare, oxbyxor dvs. remmar i en oxsele som gör att oxen kan hålla igen i utförsbackar eller freestyle dvs. bärbar kassettbandspelare.
Men nya ord tillkommer och andra försvinner också för saker som vi redan har andra ord för. Ett exempel är ordet hippa med betydelsen fest. Det tillkom i början på 1900-talet men används mycket sällan numera. Vi kan dock känna igen det i ordet möhippa, som ju är ett levande ord än idag.
En språklig nyhet, som ett förändrat uttal eller ett nytt ord, kanske börjar användas av en liten grupp människor, i vissa situationer. Ofta kan det stanna där – det nya uttalet eller ordet sprids inte vidare utan stannar inom den mindre gruppen. Men ibland börjar andra personer också använda nyheten, i fler olika typer av situationer. Under en lång tid kan då exempelvis ett nytt uttal användas sida vid sida med ett äldre uttal, men till slut kanske det äldre uttalet slutar att användas. Först då kan vi säga att en språkförändring har ägt rum. Språkförändringar är ofta långsamma och många gånger märker man inte själv att till exempel ett visst uttal eller ett visst ord man använder är mitt inne i en förändringsprocess.
Källa: http://www.sprakochfolkminnen.se
Dialekter
Vad är en dialekt?
En dialekt är en variant av ett språk som talas inom ett avgränsat geografiskt område. I dagligt tal använder man ofta begreppet dialekt som en motsats till föreställningen om ett standard språk (riksspråk) som är helt utan lokala språkdrag.Skala från dialekt till standardspråk
Egentligen finns det inga skarpa gränser mellan dialekt och standardspråk utan man måste placera in de olika varianterna av talat språk på en glidande skala:<-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------->
Lokal dialekt regional dialekt regionalt standardspråk neutralt standardspråk
Lokal/traditionell dialekt skiljer sig mest från standardspråket. Om lokal dialekt förekom i tv skulle den i många fall behöva textas. Dialekterna var fram till början av 1900-talet mycket mer olika varandra än vad de är idag. Dialekterna kunde variera från by till by, och skillnaderna mot standardspråket var stora och omfattade ofta både uttal, böjning, ordförråd och meningsbyggnad. Lokal dialekt finns kvar än idag men försvinner mer och mer och talas nu av relativt få personer och främst på landsbygden.
Regional/utjämnad dialekt skiljer sig tydligt från standardspråket men inte så mycket att det behöver textas i tv. När man hör någon som talar göteborgska, stockholmska, skånska, västgötska eller värmländska rör det sig om utjämnad dialekt. Man kan inte längre avgöra från vilken by eller vilket samhälle talaren kommer, men man hör tydligt i vilken större stad eller vilket landskap som han eller hon hör hemma på t.ex. uttal, intonation (det vill säga sats-melodi), och vissa regionala ord.
Regionalt standardspråk ligger ännu närmre det neutrala standardspråket än de utjämnade dialekterna. De flesta dialektala dragen saknas men några få finns kvar och gör att man kan höra från vilken större region eller landsända talaren härstammar. De regionala standard-språken är sydsvenskt standardspråk med Lund som centrum, västsvenskt med centrum i Göteborg, uppsvenskt med Uppsala och Stockholm som centrum, norrländskt med Umeå som centrum och finlandssvenskt med centrum i Helsingfors.
Neutralt standardspråk avslöjar inte alls varifrån talaren kommer. Det har ett skriftspråks-nära uttal, vilket innebär att det liknar uttalet hos dialekterna i Mälardalen, som ju ligger till grund för vårt skriftspråk. I praktiken finns det knappast någon som talar ett så neutralt standardspråk att man inte alls kan gissa vilket geografiskt ursprung talaren har.
Källa: http://www.sprakochfolkminnen.se
söndag 25 maj 2014
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)