Välkommen till språkbloggen!
Under ht 14 kommer ni som läser svenska 3 att arbeta med det svenska språkets ursprung, historiska utveckling, släktskapsförhållanden och språkförändring samt språksociologi.
Via de här länkarna kan ni se kursplaner och kunskapskrav för kursen.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sve?tos=gy&subjectCode=sve
Vi hoppas att terminen kommer bli givande och rolig!
/Sandra, Stéphanie, Judy och Maria.
söndag 8 juni 2014
måndag 2 juni 2014
Svensk språkhistoria
Som Sandra har diskuterat, är urnordiskan det språk som talades över hela Skandinavien fram till omkring år 800. Under vikingatiden som kom därefter började språket att splittras till olika dialekter. Och det är här som vi kan börja prata om det svenska språket. Den svenska språkutvecklingen kan delas in i olika perioder:
Runsvenska (800-1225)
Vikingatiden och perioden fram tills dess vi fick den latinska bokstavsskriften kallas för den runsvenska tiden. Runskrifter med runraden med 16 tecken är våra främsta källor som vi har ifrån denna period. Under denna tid hade vi få lånord från främmande språk. Med hjälp av namn på personer och orter har vi lyckats få kunskap om vårt lands historia.
Namn som Björn, Sven, Inga och Helga finns på runstenar, även så ortnamn som Odensjö (guden Oden).
Rökstenen som är en runsten från 800-talet har världens längsta runskrift. Stenen står i Röks socken i Östergötland.
Uppgift: Leta upp hur runraden med 16 tecken ser ut. Vad står på Rökstenen?
Klassisk fornsvenska (1225-1375)
När kristendomen kom till Norden kom även det latinska alfabetet. Från denna period har många skrifter bevarats och vi kan därför veta mer om språket från denna tid. De äldsta bevarade skrifterna är lagar. Sveriges äldsta lagbok och även vår första bok på svenska är Västgötalagen från 1280-talet.
Under den här perioden var vårat språk berikat på böjningsformer och vi började få in lånord. Många av lånorden kom med den kristna kyrkan och var ord från grekiskan och latinet. Men även lånord från lågtyskan fick stor betydelse.
Uppgift: Studera utdraget ur äldre Västgötalagen som ni har fått under lektionen. Läs och notera de ord som du förstår. Jämför sedan med lagtexten med den moderna översättningen.
Yngre fornsvenska (1375-1526)
Under denna period inträffade stora förändringar i vårat språk. Vårt ordförråd fick ett mycket stort tillskott av tyska lånord, vilket omskapade språkets karaktär nästan helt. Även skriftspråket ändrades och ordböjningen förenklades. Antal kasus reducerades till två; grundform och genitiv.
Vi hade även under denna period mycket invandring till Sverige. Tusentals tyska hantverkare, köpmän etc. flyttade hit och med dem kom även förstavelser och avledningsändelser.
Uppgift: Ni har fått ett utdrag av lovsången till friheten ur Engelbrektsvisan från mitten av 1400-talet. Översätt denna till modern svenska.
Äldre nysvenska (1526-1732)
I samband med reformationen utkom år 1526 Nya Testamentet på svenska. År 1541 var hela Bibeln översatt till svenska. Denna bibelöversättningen kallas för Gustav Vasas Bibel. Bibeln fick en stor betydelse, eftersom den blev ett rättssnöre och en norm för språket.
Vi får nu ett nytt svenskt riksskrivspråk och vi möter för första gången bokstavstyperna å, ä, ö och infinitivformerna som slutar på -a. Vi får även tj-ljud och sje-ljud.
Tyskan har fortfarande en stor inverkan på det svenska språket, men även ord från holländska och franska börjar komma in.
Uppgift: Studera inledningen till julevangeliet ur Lukas evangelium, 13 kap. i Gustav Vasas Bibel. Jämför med våran senaste bibelöversättning. Vilka ord har bevarats i närmast ursprunglig form?
Yngre nysvenska (1732-1900)
Under 1730-talet kom två verk ut som blev väldigt betydelsefulla för vårat språk, vilket gör att man kan räkna med att dessa var en inledning av en ny språkperiod. Dessa verk är Olof von Dalins veckotidskrift Then Swänska Argus och Sveriges Rikes Lag.
Nu börjar stavningen moderniseras och äldre böjningsformer rensas bort. Även satsbyggnaden förenklas.
Under Gustav III:s tid präglas vårat språk av utländska lånord från främst franskan.
Uppgift: Följande ord har lånats in i svenskan under 1800-talet. Tag reda på varifrån de kommer med hjälp av lämplig ordbok.
Snälltåg, brosch, persienn, pläd, baptist, galghumor, geschäft, byråkrati, manager, skabrös, sufflett.
Nusvenska (1900-talet och 2000-talet)
Något som är utmärkande för språkutvecklingen under 1900-talet är att vi har en mängd nya lånord, speciellt ifrån engelskan och amerikanskan. Dialekter är inte längre lika särskiljande utan talspråket har blivit mer enhetligt. Skriftspråket har förenklats och meningarna har blivit enklare och kortare.
Uppgift: År 1990 hade man ej hört talas om hur man facebookar eller twittrar. Vad finns det för ord idag som inte fanns för 20 år sedan?
Betygsmatris
Redogörelsen om svenska språkets historiska utveckling är:
E: översiktlig
C: utförlig
A: utförlig och nyanserad med relevanta slutsatser om språkförändring
Här nedan har ni en länk till olika filmklipp där en man vid namn Arne försöker sig på att prata på det sätt de gjorde under olika perioder i vår språkhistoria.
www.folk.uio.no/arnet/
- runsvenska
- klassisk fornsvenska
- yngre fornsvenska
- äldre nysvenska
- yngre nysvenska
- nusvenska
Runsvenska (800-1225)
Vikingatiden och perioden fram tills dess vi fick den latinska bokstavsskriften kallas för den runsvenska tiden. Runskrifter med runraden med 16 tecken är våra främsta källor som vi har ifrån denna period. Under denna tid hade vi få lånord från främmande språk. Med hjälp av namn på personer och orter har vi lyckats få kunskap om vårt lands historia.
Namn som Björn, Sven, Inga och Helga finns på runstenar, även så ortnamn som Odensjö (guden Oden).
Rökstenen som är en runsten från 800-talet har världens längsta runskrift. Stenen står i Röks socken i Östergötland.
Uppgift: Leta upp hur runraden med 16 tecken ser ut. Vad står på Rökstenen?
Klassisk fornsvenska (1225-1375)
När kristendomen kom till Norden kom även det latinska alfabetet. Från denna period har många skrifter bevarats och vi kan därför veta mer om språket från denna tid. De äldsta bevarade skrifterna är lagar. Sveriges äldsta lagbok och även vår första bok på svenska är Västgötalagen från 1280-talet.
Under den här perioden var vårat språk berikat på böjningsformer och vi började få in lånord. Många av lånorden kom med den kristna kyrkan och var ord från grekiskan och latinet. Men även lånord från lågtyskan fick stor betydelse.
Uppgift: Studera utdraget ur äldre Västgötalagen som ni har fått under lektionen. Läs och notera de ord som du förstår. Jämför sedan med lagtexten med den moderna översättningen.
Yngre fornsvenska (1375-1526)
Under denna period inträffade stora förändringar i vårat språk. Vårt ordförråd fick ett mycket stort tillskott av tyska lånord, vilket omskapade språkets karaktär nästan helt. Även skriftspråket ändrades och ordböjningen förenklades. Antal kasus reducerades till två; grundform och genitiv.
Vi hade även under denna period mycket invandring till Sverige. Tusentals tyska hantverkare, köpmän etc. flyttade hit och med dem kom även förstavelser och avledningsändelser.
Uppgift: Ni har fått ett utdrag av lovsången till friheten ur Engelbrektsvisan från mitten av 1400-talet. Översätt denna till modern svenska.
Äldre nysvenska (1526-1732)
I samband med reformationen utkom år 1526 Nya Testamentet på svenska. År 1541 var hela Bibeln översatt till svenska. Denna bibelöversättningen kallas för Gustav Vasas Bibel. Bibeln fick en stor betydelse, eftersom den blev ett rättssnöre och en norm för språket.
Vi får nu ett nytt svenskt riksskrivspråk och vi möter för första gången bokstavstyperna å, ä, ö och infinitivformerna som slutar på -a. Vi får även tj-ljud och sje-ljud.
Tyskan har fortfarande en stor inverkan på det svenska språket, men även ord från holländska och franska börjar komma in.
Uppgift: Studera inledningen till julevangeliet ur Lukas evangelium, 13 kap. i Gustav Vasas Bibel. Jämför med våran senaste bibelöversättning. Vilka ord har bevarats i närmast ursprunglig form?
Yngre nysvenska (1732-1900)
Under 1730-talet kom två verk ut som blev väldigt betydelsefulla för vårat språk, vilket gör att man kan räkna med att dessa var en inledning av en ny språkperiod. Dessa verk är Olof von Dalins veckotidskrift Then Swänska Argus och Sveriges Rikes Lag.
Nu börjar stavningen moderniseras och äldre böjningsformer rensas bort. Även satsbyggnaden förenklas.
Under Gustav III:s tid präglas vårat språk av utländska lånord från främst franskan.
Uppgift: Följande ord har lånats in i svenskan under 1800-talet. Tag reda på varifrån de kommer med hjälp av lämplig ordbok.
Snälltåg, brosch, persienn, pläd, baptist, galghumor, geschäft, byråkrati, manager, skabrös, sufflett.
Nusvenska (1900-talet och 2000-talet)
Något som är utmärkande för språkutvecklingen under 1900-talet är att vi har en mängd nya lånord, speciellt ifrån engelskan och amerikanskan. Dialekter är inte längre lika särskiljande utan talspråket har blivit mer enhetligt. Skriftspråket har förenklats och meningarna har blivit enklare och kortare.
Uppgift: År 1990 hade man ej hört talas om hur man facebookar eller twittrar. Vad finns det för ord idag som inte fanns för 20 år sedan?
Betygsmatris
Redogörelsen om svenska språkets historiska utveckling är:
E: översiktlig
C: utförlig
A: utförlig och nyanserad med relevanta slutsatser om språkförändring
Här nedan har ni en länk till olika filmklipp där en man vid namn Arne försöker sig på att prata på det sätt de gjorde under olika perioder i vår språkhistoria.
www.folk.uio.no/arnet/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)